måndag 23 mars 2015

Bedömning och betyg - en källa till oro i onödan? Så här funkar det!

Vi i elevhälsoteamet märker att det här med bedömning och betyg är något som orsakar mycket oro. I värsta fall kan tankar kring bedömning leda till att man blir så stressad att man inte orkar med sitt skolarbete. Vi tänker att detta blogginlägg kan bidra till att diskutera det här med bedömning och betyg under roll call och under lektioner för att klargöra vad som gäller och vad man kan göra för att tankar om bedömning kan leda till något positivt, en vilja att utvecklas.

Kanske har du som är elev fått höra att allt du gör bedöms. Det är sant på ett sätt. Din lärare är enligt läroplanen skyldig att ta hänsyn till all tillgänglig information om ditt kunnande när det är dags att sätta betyg. Men det är inte så att din lärare lägger allt du säger och gör i en vågskål med plus och minus varje gång du öppnar munnen.



Däremot kan man säga så här: allt du gör under lektioner eller i din logg eller i sammanhang där din lärare får tillgång till det du kan är sådant du har tillgodo inför betygsättningen. Man kan säga så här: allt det du gör som visar att du kan något läggs i en kopp. Om du skulle visa att du har missförstått något eller inte kan något så är det sådant som ska rättas till innan det läggs i koppen.


Det kallas för informellt bedömningsunderlag. Därför är det viktigt att du är med på lektionerna och försöker vara aktiv på olika sätt. Om du inte är bekväm med att diskutera spontant kanske du kan skriva dina kommentarer i din logg istället?

Det finns också ett formellt bedömningsunderlag och det är prov och uppgifter som alla gör samtidigt. Många tror att det bara är det formella underlaget som räknas men det är en missuppfattning.

Så här säger en av Sveriges ledande betygsforskare om vanliga missuppfattningar när det gäller betyg:

Vår betygsmodell handlar om att man ska visa att man kan vissa saker som att resonera, argumentera, jämföra, se samband mellan olika saker och kunna bearbeta sina texter och arbeten för att ta några vanliga exempel på sånt som bedöms i de flesta kurser. Det innebär att du ska få möjlighet att träna på det och sedan ska du och klassen tillsammans med er lärare prata om hur man ser att arbetet håller god kvalitet. Du ska alltså veta innan du sätter igång varför du ska göra en uppgift, vad är som ska tränas eller bedömas? Du ska också veta vad som kännetecknar god kvalitet i arbetet. Det kan vara till exempel "ögonkontakt" om det är muntlig framställning, "retoriska stilfigurer" om det är ett tal eller argumentation, "detaljerad beskrivning av metoden" om det är en labbrapport. Det måste inte hela tiden utgå från kunskapskraven eftersom de är ganska abstrakta och ska sammanfatta ditt arbete inför betygsättning.

Det är inte meningen att kunskapskraven ska tillämpas på varje uppgift eller varje gång du öppnar munnen. Däremot har nog din lärare kunskapskraven i bakhuvudet hela tiden eftersom läraren måste kunna jämföra kunskapskraven med det som du och dina klasskamrater presterar. Inte för att bedöma hela tiden utan framförallt för att kolla om det är något som fattas som ni måste ta upp i undervisningen så att det går att sätta rättvisa betyg i slutet av kursen.

En del lärare betygsätter uppgifter och då kan det vara frestande att räkna ut ett medelvärde av de betyg man har fått på olika uppgifter. Det får man inte göra enligt Skolverket så om det är något som oroar dig kan du sluta med det på en gång! Det vi lärare ska göra när vi betygsätter är att se vad du kan och vad du kan göra i slutet av kursen. Om du till exempel fick E på en uppgift i oktober så behöver det inte bestämma ditt betyg i slutet av kursen. Du har ju förhoppningsvis lärt dig mer sedan oktober, eller hur? 



Bilden ovan visar hur det är att lära sig något eller skapa något. Du kan ju inte få betyg varje gång pilen kröker sig nedåt eller uppåt! Det är helt naturligt att din förmåga och ork går igenom en massa loppar och kringekrokar. Det finns inget sätt att komma runt det. Ju mer ni diskuterar detta på roll call och på lektioner desto mer kanske du lär dig att det faktiskt är sant. Den viktigaste frågan du kan ställa dig och berätta för din lärare är: var någonstans befinner jag mig just nu i pilen till höger? 

Ju mer som finns i din logg i slutet av en kurs desto mer rättvist och säkert kan din lärare sätta ett betyg. Det är därför vi har loggarna och det är därför det är viktigt att du samlar allt där även om et inte är färdiga uppsatser eller inspelningar. Din lärare kan ju fortfarande se vad du kan även om ett arbete inte är helt färdigt. Du går inte i skolan för att visa vad du redan kan och få betyg. Du går i skolan för att lära dig. Ditt betyg visar hur långt du har kommit när det är slut på kursen. Det är inte ett betyg på din intelligens eller förmåga eller personlighet. Det är ett betyg på vad du kan när kursen är slut.

Du som är lärare: på dropin är du välkommen att diskutera bedömning och betygsättning med oss i elevhälsoteamet!

Du som är elev: fråga dina lärare vad som bedöms, hur det bedöms, vad som kännetecknar kvalitet. Du kommer inte att få veta vad du ska "göra" för att få högre betyg för det funkar inte så. Däremot kan vi tillsammans diskutera hur man ser kvalitet på hög nivå. Det är ju det undervisning handlar om!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar